Det går en ström genom ditt hjärta

Du står på läktaren och sjunger. Du blir allt mer hes och du känner att energinivån sjunker. Du sneglar på matchuret, 14 minuter kvar att spela. HIF jagar ett ledningsmål. Bollen rullar ut till inkast för motståndarna och du suckar uppgivet. Någon längre ner ställer sig på ett räcke och manar på, volymen på sången ökar igen. Du får nya krafter och tillsammans med folket runt omkring dig får ni läktaren att vibrera.13 minuter kvar att spela.HIF anfaller på vänsterkanten och det går ett sus genom publiken. Ett fint väggspel vinner mark. Du ställer dig lite på tå, hänger över läktargrannens axel för att se lite bättre. Ner mot kortsidan och så ett inlägg snett inåt bakåt. Sången avstannar och övergår i ett avgrundsvrål, en adrenalinrusch går genom kroppen när en rödblå spelare möter inlägget. En rak vristträff.

I en halv sekund blir det knäpptyst på Olympia och tiden står stilla.Pang!Bollen går in i målet nedanför dig och hela Olympia brister ut i okontrollerad glädje. Spelarna springer mot Södra ståplats och slänger sig över varandra. Halvfulla plastölglas flyger i luften på läktaren, folk klättrar på räckena och på varandra och du slänger dig i armarna på en människa du aldrig pratat med.Det går en ström genom ditt hjärta. Du tittar ut över havet av supportrar och du vet att alla runtom dig just nu har exakt samma känsla som du. För en kort stund har du inte en enda tanke på något som sker utanför Olympias väggar. Ingenting spelar någon roll förutom det du upplever här och nu.Det är det här vi lever för. Det är de här ögonblicken som ger oss näring, det är som en drog som vi vet att vi aldrig kommer få nog av. Och vi vill inget hellre än att fortsätta vara beroende.Lördagen den 20 augusti kommer Kalmar till Olympia.Du vet var du helst av allt vill vara då.

Gästblogg: Dags att mobilisera

Ännu en allsvensk omgång kan läggas till handlingarna och vi är många HIF:are som får en klump i magen när vi läser tabellen. Helst undviker vi helt att göra det. Att se vårt Helsingborgs IF på en kvalplats är vi inte vana vid och oron inför höstens matcher är utbredd.Jag skulle dock vilja skjuta in lite ljus och optimism i mörkret. Cirka 250 HIF:are gjorde resan till Solna i lördags och vi som var där fick se ett delvis nytt HIF på planen. AIK borta är en svår match men den enda vi supportrar i efterhand ska vara besvikna på är domaren, som med ett erkänt felbeslut gav AIK segern. Sett över 90 minuter var vi väl så bra som hemmalaget och nyförvärven, inte minst Surprise, inger visst hopp inför den avslutande tredjedelen av säsongen.På lördag väntar en så kallad måstematch. Kalmar kommer till Olympia och tre poäng är naturligtvis det enda som gäller. Jag är övertygad om att spelarna är oerhört revanschsugna och nu ställs vårt supporterskap verkligen på prov. Det är sagt av många förut, men det är jävligt enkelt att vara supporter när det vankas guldfest och CL-kval, men att vara det i tider som dessa kräver att man är rödblå ända in i benmärgen.Är du det? Då gör du allt som står i din makt för att infinna dig på Olympia på lördag. 90 minuters krig står på agendan och det är vi som ska gå vinnande ur det. Det får se ut precis hur som helst, bara de tre poängen stannar i Sundets Pärla.Hur kan vi supportrar bidra? Vi har fem dagar på oss att förklara för alla i vår omgivning vad som står på spel och försöka få med så många som möjligt till Olympia. Jag är inte naiv, jag inser att vi inte blir några 10 000 på matchen. Och ärligt talat skiter jag i vilket. Vi som är där, oavsett om det är 6000 eller 8000, ska ge allt för Di Röe. Låt all frustration, oro och ilska kokas ned till ett stort jävlar anamma och ta med dig den inställningen till läktaren. Södra stå ska vara en frustande, ursinnig kortsida som bär fram spelarna på plan. För Kalmar ska det kännas som om de spelar med en man mindre och vi ska inte vika ner oss en sekund förrän domaren blåser av matchen.Det är allvar nu och det ska synas och höras på lördag. Nu börjar vi mobilisera för att skapa årets bästa stöd och klockan 18 på lördag firar vi att trenden har vänt. Det finns inga genvägar, så nu sluter vi leden och lyfter klubben - tillsammans.Kämpa HIF!/EB1907

Inget är större än HIF

Uppehållet är över och allsvenskan har dragit igång igen. EM i all ära men inget går upp mot en matchdag med nervositeten, uppladdningen och 90 minuter HIF på Olympia eller bortaplan. Sportsligt har en krigarseger på kasst plastgräs i Norrland varvats med hemmaförluster men stödet har hållit högsta klass. Besvikelsen över en tappad ledning efter vänt underläge mot Elfsborg tog möjligtvis ut sin rätt på röststyrkan men mot Häcken var nivån hög rakt igenom, trots tidigt 0-2-underläge. Unga som äldre, alla vars hjärta dunkar och slår för vår förening, såg till att stötta laget fullt ut och när ’Fattig-HIF’ gick igång efter slutsignalen kände jag en enorm stolthet över vårt supporterskap. Det är allt det vi är och ska vara. Medgångsmentalitet är för folket söderöver.Med skalet av västra färdigt fick vi dessutom en första smak av hur det kommer låta när ljudet stannar kvar inne på Olympia. Och det lät bra. Riktigt bra. Det märktes även att det gör skillnad att storbildsskärmen på Norra kommit igång. HIF:are som tar sina första steg upp för Södra stås brant och kanske är lite osäkra på någon vers eller timingen i Björns bands episka ’På gator röda och blå’ kunde ta i på ett annat sätt och jag tror inte jag överdriver när jag säger att sången vid inmarschen mot Häcken aldrig tidigare låtit så bra.Apropå Häcken så är det ju imorgon ännu en gång dags att dominera ljudkulissen på Bravida Arena och dess bortasektion, det enda bra med bytet från Rambergsvallen till den ”moderna” betongklumpen. Sektionen erbjuder bra sikt, utrymme och akustik. Perfekta förutsättningar för ett högljutt bortafölje. Förra året var vi 600 HIF:are som tog över invigningen av Bravida fullständigt och nu är det alltså återigen dags att ge hisingsborna en lektion i sång och aktivt supporterskap. Jag hoppas vi ses där! Resorna till Hisingen är alltid trevliga med stora nummer HIF:are, som är ett rätt så bra folk att spendera en dag med, mycket sång och i regel fin stämning oavsett hur det går på plan. Jag glömmer till exempel inte ett möte 2006 där vi inför sista omgången hade chans på tredjeplatsen och lilla silvret mot ett Häcken som spelade för att klara kvalplatsen. Getingarna vann såklart matchen med 3-0 men på läktaren var det bra drag där fokus främst lades på att håna motståndet med sånger som ’Que sera sera, ni spelar mot Bunkeflo’ och ’Hälsa Bois från oss’. Kanske är det någonting med västskustsluften som gör det, vad vet jag, poängen är att du borde ta dig till Götet. Det finns platser kvar i Kärnans bussar som rullar klockan 11 från IH och anländer till Whoopsi Daisy tre timmar innan matchstart för att sen ta dig kvickt hem till Sundets Pärla efter match och vi håller öppet försäljningen hela dagen men det kvittar såklart hur du tar dig upp. Det viktiga är att du är på plats och visar färg!Tillsist några ord om vad som komma skall. Som alltid har vi i styrelsen flera bollar i luften och trots att nästan allt fokus nu ligger på Häcken har vi ett öga framåt mot Gefle hemma på fredagen den 5:e augusti. Ett mycket lyckat och uppskattat tifokoncept är i görningarna så om du inte redan gjort det skriver du ned i almanackan att du ska befinna dig på Olympia vid 19-tiden nästa vecka. Mer information är att vänta i början av nästa vecka.Det var allt för nu. Vi hörs!Erik Kruse,Ordförande Supporterklubben Kärnan

Paus

På söndag spelar vi vår sista match innan EM-uppehållet. Nästan en halv säsong har gått och alla vi som följt laget kan lugnt konstatera att 2016 bjudit på en hel del extrema känsloyttringar åt båda hållen. Euforiska segrar har blandats med riktiga bottennapp till förluster. Som vanligt tänker jag i den här kolumnen dock inte behandla den sportsliga biten i någon större utsträckning. Det görs det tillräckligt på diverse forum och nyhetssajter ändå. Även om jag tycker den nuvarande formen är OK och tror vi har goda möjligheter att avrunda höstens spelschema med en seger mot IFK Göteborg finns det roligare saker att skriva om.På sista bortamatchen innan uppehållet mot Djurgården var vi ca 150 HIF:are plats på telefonkomplexet. Det innebär att bortaföljet legat på mellan just 150 och 600 man under våren. Med tanke på de nämnda svajiga sportsliga insatserna och mer eller mindre enbart långa resor på söndagar eller vardagar tycker jag det är fullt godkända siffror. Om man ser till förra säsongen går utvecklingen åt rätt håll och när allsvenskan drar igång igen efter EM har vi ett betydligt tacksammare schema för den inbitne HIF:aren som vill följa sin förening över land och hav. Chanserna att de där bortaföljessiffrorna ökar är med andra ord goda. Kärnans reseverksamhet förbereder för fullt och kommer snarast möjligt presentera resealternativ åt flertalet matcher till förmånliga priser så att ni kan planera och fixa era resor i god tid.Apropå reseverksamheten vill jag passa på att nämna Kärnans arrangerade resa till Jönköping som inte kan beskrivas som annat än en succé. Över 110 rödblå valde att åka med sin Supporterklubb och det var trevligt att se så många nya ansikten på plats. Det är vår ambition att fortsätta på denna inslagna väg när resor till exempelvis lördagsmatchen mot AIK samt söndagsmatcher mot BK Häcken och IFK Göteborg närmar sig.Om bortaföljet varit godkänt med vissa glädjeglimtar har årets hemmastöd varit det i särklass roligaste ämnet att diskutera den här säsongen. Södra stå har fyllts på mer och mer för varje match och den supporterbas som man såg växa redan förra säsongen har växt ytterligare i år. Samtidigt känns det som att publiken börjat hitta tillbaka till Olympia i större utsträckning och efter mötet med Blåvitt bör vi snitta drygt 9000 åskådare under de avslutande tre hemmamatcherna. När sommarens matcher drar igång igen är med andra ord chanserna goda att även hemmasiffrorna kommer öka.Apropå Blåvitt hemma och sista matchen innan uppehållet kan vi förresten komma att få bevittna stor HIF-historia på söndag. Christoffer Andersson, som ju egentligen har pensionerat sig, har då chans att slå Rio-Kalle Svenssons allsvenska matchrekord i HIF-dressen. De båda herrarna ligger för närvarande på 349 gjorde seriematcher men nu kan alltså Stoffe gå upp i ensam majestät, och visst är det rätt otänkbart att manager Henke Larsson kommer beröva honom på den chansen? Det lär dessutom bli stilikonen, åldermannen och universallösningens sista match (igen) för Di Röe. Jag vågar lova att ingen med hjärtat i Sundets Pärla kommer vilja missa detta.Detta blir det tredje och sista ordförandeinlägget innan vi efter veckans slut alltså tar en längre allsvensk paus. Det har varit ett par händelsrika månader med tidningsintervjuer, uppesittarkvällar, framtagande av nya, populära souvenirer och mer är att vänta. Till exempel en supporterfilm från derbyt och en fotbollsturnering det kommer komma mer information om i dagarna. Dessutom är vi på god väg att slå det yttersta målet för 2016, medlemsrekordet. Vi har strax passerat den totala summan för hela förra året – 730 medlemmar - och är redo att lägga in en högre växel. Är du ännu inte medlem i Supporterklubben? Se till att bli det. Ju större vi är, desto mer räknas och hörs vår röst. Ett faktum som alltid är värt upprepa minst en gång till.På återhörande,Erik KruseOrdförande Supporterklubben Kärnan

Gästblogg: En ny dimension i mitt supporterskap

Jag brukar sällan vara särskilt aktiv på olika HIF-forum och sociala medier, men nu känner jag att jag vill dela med mig av min upplevelse i söndags. Jag har följt HIF i rätt många år nu från olika läktare, lite beroende på vem jag har gått med, men jag har aldrig riktigt känt att jag tillhört någon direkt HIF-gemenskap. Jag har aldrig varit med i någon gruppering, sällan åkt på bortamatcher (förutom derbyt och Halmstad) och aldrig varit med på pubsamlingar. Tråkigt kanske, men så är det.I söndags var jag dock i den nya sportbaren vid Södra stå tillsammans med en vän. Vi tog några öl och snackade om allt möjligt HIF-relaterat med varandra samtidigt som vi insöp atmosfären och sorlet. Efter ett tag hamnade vi i sällskap med ett annat gäng HIF:are och vi pratade gamla derbyminnen och tog ytterligare några öl för att stilla nerverna. Det var otroligt trevlig stämning, så jag vill rikta ett stort tack till alla som varit med och ta fram den här lösningen. Det kändes för första gången som om jag hittat en naturlig plats att ladda på inför matcher och att jag inte känner så många andra HIF:are (ännu) gjorde absolut inget.Matchen behöver jag nog inte skriva om eftersom alla vet vad som hände och hur fantastiskt det var. Min röst har precis börjat bli normal igen och jag svävar fortfarande på moln. När Rusike pangade in 2-0-målet framför Södra ståplats flög jag i armarna på två killar bredvid mig. Vi skrek ut vår glädje tillsammans med tusentals andra på läktaren. Det är kanske genant att erkänna i den här läsarkretsen men i alla år har jag alltid firat mål betydligt med beskedligt. Jag har så klart jublat och applåderat högt men jag har aldrig firat ett mål på det här sättet förr.Efter matchen när spelarna sjöng tillsammans med oss kände jag mig helt färdig och lycklig. Det var lite som om jag hittat en helt ny dimension i mitt supporterskap och en sak är säker, jag har inte besökt nya södra eller sportbaren för sista gången!!Till sist har jag en uppmaning till alla där ute som ännu inte tagit steget in i gemenskapen. Gör det! Jag förstår att inte alla gillar bengaler och ibland kanske det sjungs någon sång som är onödigt hatisk, men över en säsong är dessa inslag verkligen inte vanligt förekommande. I det stora hela har vi idag en fantastisk supporterkultur och klack i Helsingborg. Bara i år har den utvecklats något alldeles enormt och nu har vi en kortsida som absolut är i klass med de klubbar som har betydligt mer publik än oss. Så ta chansen och upplev detta för jag är helt säker på att du inte kommer bli besviken.Supporterskapet blir mycket, mycket roligare när det delas med andra./HIF:are sedan 1996